Förflyttningsdag. Från Cachagua Road och The Swanson Ranch till Cambria söderut på västkusten via Highway 1.
En sista sittning på vår front porch vid köket. Plockade undan o packade. Kris kom förbi och sa hejdå. Hon var på väg till sin mamma för att hjälpa till med tvätt. Hon ringde o frågade om mamman ville träffa the Swedes innan vi stack men hon stod ännu i sin pyjamas. Vi rullade iväg och det kändes faktiskt trist att vi inte skulle stanna där längre, o andra sidan oxo spännande att komma vidare. Körde den slingriga vägen ner igenÅt en andra frukost på ett ställe vi fick rekommenderat för oss av några vi frågade i Carmel by the Sea innan vi körde ”17 mile drive”. Srället heter ”From scratch restaurant”. 17 mile drive går längs kusten i ”fina” kvarter. Börjar i Pacific Grove och slingrar sig ner till Carmel by the Sea. Kostar tull (11 dollar drygt) att ta den vägen. Delvis är det faktiskt en väldigt vacker väg. Kustremsan har väl överlag en spännande historia. Gick av o doppade fötternaStilla havet! Inte så stilla. Men den här 17 mile drive är som sagt oxo väldigt tillrättalagd. Inte en hemlös så långt ögonen når. Väldigt klippta trädgårdar med stora skyltar utåt ”Keep off”. Golfklubbar med ”Members only”. Och vad som ser ut som Mexikanare som klipper buskar och bär sopor. Tror inte det är samma personer som bor i husen … men det är kanske försomsfullt. Så körde vi iväg från den här regionen. Upp på Highway 1 och vidare söderut. Havet som ständig följeslagare idag. I alla möjliga skepnader som inte alls går att återge med bilderna från en liten mobiltelefon. En legendarisk bro, Bixby Bridge. Och detta är tyvärr en kontenta av hela resan; det finns ju ingen allemansrätt, någon kan äga hela landsjok längs en kust, sätta upp stängsel och förbjuda folk att bada i havet där. Det är ofta stora skyltar som ”Posted! Keep off”, ”No trespassing”. Stannade som vanligt flera gånger längs vägen för att bara titta eller för att köpa glass. Närmade oss Cambria där vi ska bo i 2 nätter. Fukten drar in feån havet och dimmolnen ligger lågt in över kullarna. Så var vi framme vid hotellet vid halv sju-tidenDet är ett motell ett stenkast från stranden. Kass bild men vårt rum är längst bort i den gula längan till höger. Rakt över vägen har vi stranden. Åt jäkligt gott på ett ställe som rekommenderats på hotellet, ”Moonstone Bar & Grill”, bara en liten bit bort. Efterrätt t o m med espresso o cheesecake. Vi promenerade på stranden. Solen började gå ner och vi bestämde att stanna kvar o se den få ner, en idé många andra hade. Jag plockade många fina stenar som mamma ska få 😃Dimman och fukten aom alltid drar in här gör att kullarna grönskar på ett sätt som de inte för en aning längre inåt landet. Det är dry period just nu. I november brukar regnet komma och då grönskas det även inåt land. Vi väntade tappert på stranden, på att solen skulle gå ner. Så var hon borta samtidigt som fullmånen lyste bakom oss. Vi gick hem o fjuttade väldigt kort på vår brasa …… som man tänder o släcker här.
3 svar på ”Tisdag 9 augusti”
Sicket fint avsnitt! Härliga bilder!
Ser fram emot att få stenar från Stilla Havskusten!
Och nyttigt att bli påmind om svensk allemansrätt.
Haj mam, har nu oxo köpt en liten påse här i Cambria (som jag aldrig hört talas om tidigare) som kan husera alla stenar jag plockat till dig! 😃
Himla bra! Tack!
Behöver verkligen nya stenar till mina samlingar utspridda lite här och där. Och påsen också!
3 svar på ”Tisdag 9 augusti”
Sicket fint avsnitt! Härliga bilder!
Ser fram emot att få stenar från Stilla Havskusten!
Och nyttigt att bli påmind om svensk allemansrätt.
Haj mam, har nu oxo köpt en liten påse här i Cambria (som jag aldrig hört talas om tidigare) som kan husera alla stenar jag plockat till dig! 😃
Himla bra! Tack!
Behöver verkligen nya stenar till mina samlingar utspridda lite här och där. Och påsen också!